En regeringsf\u00f6rklaring utan ett ord om idrott. En riktig s\u00e5gning av kulturutskottet i v\u00e5ras.<\/p>\n
I b\u00e5da fallen reagerade vi idrottsledare med ryggm\u00e4rgen, ber\u00e4ttade om idrottens samh\u00e4llsnytta, omfattningen av det ideella arbetet, betydelsen f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin och mycket annat. Det gjorde vi r\u00e4tt i.<\/p>\n
Men hur st\u00e5r det egentligen till i idrotten? Vad s\u00e4ger Riksidrottsf\u00f6rbundets egen statistik? L\u00e5t oss ocks\u00e5 anv\u00e4nda hj\u00e4rnan.<\/p>\n
Under \u00e5ren 2006 \u2013 2015 har antalet aktiva i idrottsf\u00f6reningarna minskat med 27 procent. Antalet f\u00f6reningar har minskat med fem procent. Antalet lokala aktivitetstillf\u00e4llen i \u00e5ldern 7 \u2013 20 \u00e5r har minskat med tio procent.<\/p>\n
Andelen av den svenska befolkningen som \u00e4r medlemmar inom svensk idrott har under \u00e5ren 1998 \u2013 2015 sjunkit fr\u00e5n ca 45 procent till ca 35 procent (K\u00e4lla: RF:s nul\u00e4gesbeskrivning i \u201dStrategisk plan 2015\u201d). Riktigt illa, om vi ska vara \u00e4rliga.<\/p>\n
Den svenska idrottsmodellen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot ett haveri.<\/p>\n
Statens bristande f\u00f6rtroende<\/strong> <\/strong><\/p>\n Staten har p\u00e5 olika s\u00e4tt visat sitt missn\u00f6je. Under \u00e5ren 2008 \u2013 2014 minskade det totala statliga st\u00f6det till idrotten fr\u00e5n 1 982 miljoner kronor till 1 866 miljoner kronor. 2018 f\u00e5r idrotten 1 954 miljoner kronor, en \u00f6kning sedan 2014 men \u00e4nnu inte mer \u00e4n 2008.<\/p>\n \u201dDen svenska idrottsmodellen\u201d<\/strong><\/p>\n Den nuvarande \u201dsvenska idrottsmodellen\u201d v\u00e4xte fram ur den statliga utredningen \u201dIdrott \u00e5t alla\u201d (SOU1969:29), som leddes av d\u00e5varande statssekreteraren Karl Frithiofson. Han valdes senare till RF:s ordf\u00f6rande.<\/p>\n Modellen bygger p\u00e5 att staten f\u00f6rdelar pengar till RF, som i sin tur f\u00f6rdelar en del vidare till specialf\u00f6rbunden. Landstingen skulle st\u00f6dja den regionala idrotten, och kommunerna skulle st\u00f6dja det lokala f\u00f6reningslivet med bl.a. anl\u00e4ggningar, s\u00e5 att kostnaderna f\u00f6r idrotten skulle kunna h\u00e5llas tillbaka.<\/p>\n Utredningen lade grunden till en politisk samsyn p\u00e5 idrotten, och den medverkade till folkupplysning om idrottens roll, en upplysning som spred sig till alla politiska partier och deras f\u00f6retr\u00e4dare.<\/p>\n Den organiserade idrottens tillbakag\u00e5ng \u2013 n\u00e5gra f\u00f6rklaringar<\/strong><\/p>\n Det g\u00e5r att, vid sidan av de stora och sv\u00e5ra samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r idrotten och f\u00f6r andra folkr\u00f6relser, hitta n\u00e5gra konkreta orsaker till idrottens tillbakag\u00e5ng under den senaste tio\u00e5rsperioden.<\/p>\n 1. F\u00f6rvirrat ledarskap<\/em><\/p>\n Under den senaste tio\u00e5rsperioden har mycket energi p\u00e5 det centrala planet g\u00e5tt \u00e5t till fruktl\u00f6sa diskussioner om en sammanslagning mellan RF och SOK. Vi var flera idrottsledare med f\u00f6rankring i de olympiska f\u00f6rbunden som konstaterade redan i inledning, att en s\u00e5dan \u201dockupation\u201d av SOK var b\u00e5de on\u00f6dig och om\u00f6jlig.<\/p>\n Ett \u00e5rsm\u00f6te i SOK begravde, som v\u00e4ntat, fr\u00e5gan efter m\u00e5nga \u00e5r av tids\u00f6dande diskussioner. De med st\u00f6rst ansvar f\u00f6r id\u00e9n om en sammanslagning sm\u00f6g ut fr\u00e5n \u00e5rsm\u00f6tet med svansen mellan benen.<\/p>\n Alltf\u00f6r mycket energi har ocks\u00e5 lagts ned p\u00e5 interna organisationsfr\u00e5gor.<\/p>\n 1985 fick den svenska idrottsr\u00f6relsen sitt eget studief\u00f6rbund, SISU, med egna styrelser och kanslier centralt och i distrikten.<\/p>\n Efter ett antal \u00e5r blev det full fart bak\u00e5t. Kanslierna centralt och i distrikten slogs samman liksom styrelserna. Kanslicheferna blev anst\u00e4llda av RF. Den i regionerna f\u00f6rankrade idrotten blev alltmer del av en central myndighet med regionchefer och regionkontor.<\/p>\n F\u00f6r en utomst\u00e5ende \u00e4r det naturligtvis om\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 hur det h\u00e4nger ihop och vilka motiven har varit f\u00f6r dessa U-sv\u00e4ngar. Men tid har det tagit fr\u00e5n den n\u00f6dv\u00e4ndiga idrottspolitiska opinionsbildningen och id\u00e9utvecklingen samt fr\u00e5n det naturliga arbetet att sprida de goda exemplen till alla f\u00f6rbund inom RF-familjen. Det \u00e4r m\u00e5nga f\u00f6rbund som v\u00e4xer. Allt \u00e4r inte p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t fel h\u00e5ll. En viktig upplysning i strategiarbetet om framtiden.<\/p>\n 2. L\u00e5g idrottspolitisk profil<\/em><\/p>\n En starkare idrott f\u00f6ruts\u00e4tter ett starkt st\u00f6d fr\u00e5n stat, landsting och kommuner. P\u00e5 RF-st\u00e4mmor under 80- och 90-talen diskuterades det st\u00f6det mer intensivt. RF-st\u00e4mmor antog s.k. idrottspolitiska manifest. Planer f\u00f6r opinionsbildning f\u00f6rankrades.<\/p>\n Riksidrottsstyrelsen antog vid \u00e5rsskiftet ett intressepolitiskt program. Det \u00e4r fortfarande en av Sveriges mest bevarade hemligheter och fanns inte med p\u00e5 dagordningen vid RF-st\u00e4mman i v\u00e5ras! Naturligtvis fullst\u00e4ndigt obegripligt, inte endast f\u00f6r oss som lade ned m\u00e5nga timmar i programgruppen.<\/p>\n 3. Bristande kunskap hos de politiska f\u00f6retr\u00e4darna<\/em><\/p>\n De politiska f\u00f6rtroendeuppdragen i riksdag, landsting och kommuner f\u00f6rdelas i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning till dem som har begr\u00e4nsad erfarenhet av b\u00e5de normalt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete och l\u00e5nga insatser i svenskt folkr\u00f6relsearbete, inkl. idrotten. Professionaliseringen av politiken \u00e4r ett allvarligt hot mot det framtida st\u00f6det till idrotten.<\/p>\n 4. Stat, landsting och kommuner har svikit sin del av \u201dkontraktet med idrottsr\u00f6relsen\u201d<\/em><\/p>\n Statens anslag till idrotten \u00e4r l\u00e4gre 2018 \u00e4n 2008.<\/em><\/p>\n Till Stockholmsregionen flyttar varje \u00e5r 40\u00a0000 personer, tv\u00e5 fullsatta SL-bussar om dagen, fr\u00e5n de delar i Sverige, d\u00e4r idrottsplatsen f\u00f6r de stora lagsporterna \u00e4r en viktig del i omr\u00e5dets gemenskap. De kommer till en region, d\u00e4r behovet av idrottsytor \u00e4r skriande stort.<\/p>\n Hammarby sj\u00f6stad, som en g\u00e5ng skulle bli OS-by, byggdes utan en enda idrottsarena. Exemplen kan m\u00e5ngfaldigas.<\/p>\n Idrotten har f\u00e5tt en s\u00e4mre st\u00e4llning i skolan \u00e5r efter \u00e5r, trots att alla nu vet, att det finns ett positivt samband mellan idrott och goda studieresultat.<\/p>\n Haveriet<\/strong><\/p>\n Den svenska idrottsmodellen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot ett haveri. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6g tid att teckna ett nytt kontrakt mellan staten, landstingen, kommunerna och idrotten p\u00e5 samma s\u00e4tt som i b\u00f6rjan av 70-talet. En ny idrottsutredning med politiker och idrottsf\u00f6retr\u00e4dare b\u00f6r starta. D\u00e4r kan det skapas en ny politisk samsyn p\u00e5 idrotten och gemensamma svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dHur kan vi tillsammans utveckla den svenska idrottsmodellen?\u201d<\/p>\n Kanske \u00e4r svaret att den tillh\u00f6r en f\u00f6rg\u00e5ngen tid.<\/p>\n En s\u00e5dan utredning kan ocks\u00e5 diskutera fr\u00e5gan om nya finansieringsformer i en tid, n\u00e4r konkurrensen fr\u00e5n andra l\u00e4nder \u00e4r m\u00f6rdande f\u00f6r v\u00e5ra elitlag och elitidrottare, och n\u00e4r kommunerna s\u00e4ger sig sakna pengar till n\u00f6dv\u00e4ndiga idrottsinvesteringar.<\/p>\n Kanske \u00e4r det dags att \u00e5terigen ta upp den s.k. 51-procentsregeln till diskussion? Att l\u00e5ta de investerare som \u00e4r beredda att satsa i idrotten ocks\u00e5 f\u00e5 det avg\u00f6rande inflytandet i en f\u00f6rening. Kanske skulle det vara m\u00f6jligt utan att idrottsr\u00f6relsens goda v\u00e4rden g\u00e5r f\u00f6rlorade. Det handlar endast om ett f\u00e5tal stora f\u00f6reningar, fr\u00e4mst i lagidrotterna. Det avg\u00f6rande inflytandet \u00f6ver den viktiga stadgefr\u00e5gan har naturligtvis idrottsr\u00f6relsen sj\u00e4lv, inga politiska f\u00f6retr\u00e4dare.<\/p>\n Det h\u00e4r pratade vi mycket om f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Fotbollf\u00f6rbundets d\u00e5varande ordf\u00f6rande Lars-\u00c5ke Lagrell och jag tog initiativet till en utredning vid RF-st\u00e4mman 2011. Vi kom b\u00e5da med i utredningsgruppen. Det var ingen hemlighet att jag var en principiell motst\u00e5ndare till tanken. Men jag tyckte att den borde f\u00e5 pr\u00f6vas i en bred diskussion. Riksidrottsstyrelsen f\u00f6rstod inte att en s\u00e5dan viktig konstitutionell f\u00f6r\u00e4ndring m\u00e5ste f\u00f6reg\u00e5s av en \u00f6ppen och bred debatt, en remissbehandling v\u00e4rd namnet. N\u00e4r det samtalet inte kom till st\u00e5nd var vi n\u00e5gra som \u00e5terigen slog till bromsen. Och d\u00e4r stannade det den g\u00e5ngen.<\/p>\n Det \u00e4r dags att v\u00e4nda p\u00e5 alla stenar. Det \u00e4r dags f\u00f6r en ny idrottsutredning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En regeringsf\u00f6rklaring utan ett ord om idrott. En riktig s\u00e5gning av kulturutskottet i v\u00e5ras. I b\u00e5da fallen reagerade vi idrottsledare med ryggm\u00e4rgen, ber\u00e4ttade om idrottens samh\u00e4llsnytta, omfattningen av det ideella arbetet, betydelsen f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin och mycket annat. Det gjorde vi … Forts\u00e4tt l\u00e4sa