{"id":1309,"date":"2017-11-02T14:04:21","date_gmt":"2017-11-02T14:04:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.slliljegren.se\/?p=1309"},"modified":"2017-11-02T14:18:42","modified_gmt":"2017-11-02T14:18:42","slug":"har-den-svenska-idrottsmodellen-havererat-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.slliljegren.se\/?p=1309","title":{"rendered":"Har den svenska idrottsmodellen havererat?"},"content":{"rendered":"

(Artikel ur Svenska idrottshistoriska f\u00f6reningens medlemsblad <\/strong>SVIF-nytt, nr 2 2017)<\/strong><\/p>\n

I april 2017 presenterade kulturutskottet sin utv\u00e4rdering \u201dStatens idrottspolitiska m\u00e5l \u2013 en uppf\u00f6ljning med inriktning p\u00e5 barn och ungdomar.\u201d Den viktigaste slutsatsen var, \u201datt det beh\u00f6vs en \u00f6versyn av statens st\u00f6d till idrottsr\u00f6relsen.\u201d<\/p>\n

Efter en kort men artig hyllning till idrotten som sj\u00e4lvst\u00e4ndig folkr\u00f6relse v\u00e4ller kritiken fram. Det finns en stor skillnad mellan idrottens vision och praktik.\u00a0 Aktivitetsniv\u00e5n har minskat. De som har s\u00e4mre ekonomi idrottar i mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n de som har det b\u00e4ttre. Det \u00e4r f\u00f6r f\u00e5 tjejer som idrottar. S\u00e4mst \u00e4r det bland flickor med utl\u00e4ndsk bakgrund. Det sker sexuella \u00f6vergrepp och kr\u00e4nkningar inom idrotten. Statsbidraget f\u00f6r barn och ungdomar ska endast l\u00e4mnas till verksamhet som bedrivs ur ett barnr\u00e4ttsperspektiv. Och bekymrat noteras, att ingen vet hur mycket verksamhet som bedrivs ur ett barnr\u00e4ttsperspektiv.<\/p>\n

Det var mycket p\u00e5 en g\u00e5ng. Det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r idrottsledarna att tappa andan.<\/p>\n

Med ryggm\u00e4rgen\u2026<\/strong><\/p>\n

Den f\u00f6rsta reaktionen bland idrottsledare i ett s\u00e5dant l\u00e4ge sker inte med hj\u00e4rnan utan med ryggm\u00e4rgen. Argumenten till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r st\u00f6d till idrotten staplas p\u00e5 varandra och n\u00e5r n\u00e4stan till himlen. S\u00e5 h\u00e4r kan det l\u00e5ta:<\/p>\n

Enligt RF:s statistik \u00e4r 800 000 personer i Sverige ledare, tr\u00e4nare, styrelseledamot eller har liknande uppdrag i n\u00e5gon idrottsf\u00f6rening. Antalet medlemmar i \u00e5ldrarna 6 \u2013 80 \u00e5r \u00e4r drygt 3 miljoner.<\/p>\n

De ideella idrottsledarna l\u00e4gger ned ett arbete motsvarande 140 miljoner timmar per \u00e5r i f\u00f6reningarna. Om ledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarl\u00f6n f\u00f6r den tid de l\u00e4gger ned p\u00e5 idrotten skulle det inneb\u00e4ra ett v\u00e4rde, inkl. sociala avgifter, om drygt 30 miljarder kronor per \u00e5r. Det motsvarar en kommunal skatteh\u00f6jning p\u00e5 drygt 2 kronor. Och det kan j\u00e4mf\u00f6ras med det statliga idrottsanslaget p\u00e5 knappt tv\u00e5 miljarder kronor.<\/p>\n

Idrottsledare ger tillbaka mer \u00e4n 15 g\u00e5nger det statliga anslaget.<\/p>\n

Och det kommer tillbaka 35 miljarder varje \u00e5r i skatteint\u00e4kter fr\u00e5n idrotten. Det \u00e4r utv\u00e4xlingen p\u00e5 det totala st\u00f6det fr\u00e5n stat, landsting och kommuner p\u00e5 ca sju miljarder kronor. Utan idrott stannar Sverige. Med s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r idrotten blir Sverige fattigare.<\/p>\n

Idrottsekonomiskt centrum i Lund, Sveriges ledande analysf\u00f6retag i idrottsekonomi, har ber\u00e4knat att idrotten \u00e5r 2015 bidrog med ca 75 miljarder kronor (7,65 miljarder euro) till landets BNP, och dessutom skapar idrotten cirka 100\u00a0000 \u00e5rsverken i Sverige. Idrotten \u00e4r en viktig n\u00e4ringsgren.<\/p>\n

M\u00e5nga av de ideellt arbetande ledarna \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar som coachar, tr\u00e4nar, tv\u00e4ttar, lappar, lagar, tr\u00f6star, uppmuntrar, k\u00f6r bil, s\u00e4ljer lotter, knyter skor och snyter n\u00e4sor, kyler ner och pl\u00e5strar om. De ger en \u00f6ppen och varm famn att krypa in i och ett kn\u00e4 att krypa upp i, n\u00e4r det besvikna barnet som b\u00e4st beh\u00f6ver st\u00f6d och tr\u00f6st.<\/p>\n

F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan fr\u00e5gade man barn och ungdomar vilken person de hade st\u00f6rst f\u00f6rtroende f\u00f6r. P\u00e5 f\u00f6rsta plats kom lyckligtvis f\u00f6r\u00e4ldrarna. P\u00e5 andra plats kom idrottsledarna, som ofta \u00e4r extra st\u00f6d, \u201dl\u00e5tsasmammor eller l\u00e5tsaspappor\u201d. L\u00e4ngre ned p\u00e5 listan kom l\u00e4rare och alla andra som barn och ungdomar kommer i kontakt med i vardagen.<\/p>\n

Och s\u00e5 till sist, om inte de andra argumenten r\u00e4cker: Vi kan j\u00e4mf\u00f6ra de 800 000 personer i Sverige som \u00e4r ledare, tr\u00e4nare, styrelseledamot eller har liknande uppdrag i n\u00e5gon idrottsf\u00f6rening med antalet partimedlemmar i Sverige. De \u00e4r ca 250 000, en halvering p\u00e5 20 \u00e5r. Vilken politiker har f\u00f6reslagit att partist\u00f6det ska halveras?<\/p>\n

Och med hj\u00e4rnan\u2026<\/strong><\/p>\n

Men hur st\u00e5r det d\u00e5 till i idrotten? Och vad har h\u00e4nt det senaste decenniet, om vi j\u00e4mf\u00f6r de kriterier som idrottsr\u00f6relsen sj\u00e4lv har valt som viktiga framg\u00e5ngsfaktorer? L\u00e5t oss ocks\u00e5 anv\u00e4nda hj\u00e4rnan och se p\u00e5 antalet aktiva i idrott, antalet f\u00f6reningar, antalet ungdomar som f\u00e5r lokalt aktivitetsst\u00f6d samt utbildningstimmarna i SISU:s regi. Det \u00e4r de kriterierna som ligger till grund f\u00f6r RF:s st\u00f6d till de enskilda specialf\u00f6rbunden. Grundtanken \u00e4r att f\u00f6rb\u00e4ttringar av de talen st\u00e4rker svensk idrott.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
<\/td>\n2006<\/td>\n2015<\/td>\nF\u00f6r\u00e4ndring (%)<\/td>\n<\/tr>\n
Antal aktiva i idrott *<\/td>\n5 241 198<\/td>\n3 813 466<\/td>\n– 27<\/td>\n<\/tr>\n
Antal f\u00f6reningar<\/td>\n24 533<\/td>\n23 521<\/td>\n– 5<\/td>\n<\/tr>\n
Lokalt aktivitetsst\u00f6d, antalet deltagartillf\u00e4llen, 7 \u2013 20 \u00e5r **<\/td>\n57 760 252<\/td>\n52 113 310<\/td>\n– 10<\/td>\n<\/tr>\n
Utbildningstimmar<\/td>\n1 228 000<\/td>\n1 678 000<\/td>\n+ 37<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

*\u00a0\u00a0\u00a0 Deltagit minst en g\u00e5ng per \u00e5r i n\u00e5gon av f\u00f6reningens aktiviteter. En person kan vara aktiv\u00a0\u00a0 i idrott i flera SF (Fr\u00e5n RF:s \u201dIdrotten i siffror\u201d).<\/p>\n

** \u00c5ldern f\u00f6r LOK-st\u00f6d h\u00f6jdes till 25 \u00e5r fr\u00e5n och med 2014. F\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6relsen ska bli m\u00f6jlig redovisas samma \u00e5ldersgrupp.<\/p>\n

Andelen av den svenska befolkningen som \u00e4r medlemmar inom svensk idrott har under \u00e5ren<\/p>\n

1998 \u2013 2015 sjunkit fr\u00e5n ca 45 procent till ca 35 procent (K\u00e4lla: RF:s nul\u00e4gesbeskrivning i \u201dStrategisk plan 2015\u201d).<\/p>\n

SISU, den svenska idrottsr\u00f6relsens studief\u00f6rbund, bildades 1985. Utvecklingen \u00e4r positiv och gl\u00e4djande. Men i \u00f6vrigt \u00e4r det utomordentligt dystert. De nyckeltal som RF sj\u00e4lv har valt som speciellt viktiga g\u00e5r \u00e5t fel h\u00e5ll.<\/p>\n

En klar majoritet, 70\u201380 procent, av svenska knattar och ungdomar \u00e4r aktiva i en idrottsf\u00f6rening. Men fr\u00e5n 15 \u00e5rs \u00e5lder minskar deltagandet drastiskt. I 20-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r det knappt 30 procent som idrottar, och i 50-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r andelen under 10 procent. En majoritet av RF:s \u00f6ver tre miljoner medlemmar g\u00f6r n\u00e5got annat i f\u00f6reningen \u00e4n idrottar.<\/p>\n

Siffrorna h\u00e4rovanf\u00f6r visar en dyster utveckling f\u00f6r svensk idrott. Det \u00e4r m\u00e4rkligt att inte st\u00f6rre kraft har lagts ned under de senaste tio \u00e5ren p\u00e5 att v\u00e4nda siffrorna genom bl.a. dialog med specialf\u00f6rbunden, fastlagda m\u00e5l p\u00e5 medell\u00e5ng sikt och kraft i f\u00f6rverkligandet av m\u00e5len. Det finns ett antal exempel p\u00e5 f\u00f6rbund som har vuxit kraftigt under samma tid. Bland det viktigaste i ett strategiarbete borde vara att l\u00e4ra av dem som vuxit.<\/p>\n

Varningsklockorna ringde redan 2008, d\u00e5 den statliga Idrottsst\u00f6dsutredningen presenterade sin analys och sina f\u00f6rslag i \u201dF\u00f6reningsfostran och t\u00e4vlingsfostran – En utv\u00e4rdering av statens st\u00f6d till idrotten\u201d (SOU 2008:59). Det budskap som var l\u00e4ttast att komma ih\u00e5g fr\u00e5n den utredningen var att \u201dvi har inte f\u00e5tt mer aktivitet f\u00f6r pengarna utan mer pengar f\u00f6r varje aktivitet.\u201d<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Ocks\u00e5 den utredningen konstaterade att sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten f\u00f6r den svenska idrottsr\u00f6relsen var en viktig utg\u00e5ngspunkt, samtidigt som den slog fast att den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga idrottsr\u00f6relsen inte levde upp till de m\u00e5l som staten st\u00e4llt upp. Och det b\u00f6r tillfogas, inte heller till de egna m\u00e5len.<\/p>\n

Statens bristande f\u00f6rtroende<\/strong><\/p>\n

Varken alliansregeringen eller den nuvarande regeringen har tagit n\u00e5gra initiativ f\u00f6r att se \u00f6ver statens st\u00f6d till idrotten, trots uppmaningen fr\u00e5n Idrottsst\u00f6dsutredningen redan 2008.<\/p>\n

Staten har d\u00e4remot p\u00e5 ett annat s\u00e4tt visat sitt missn\u00f6je. Under \u00e5ren 2008 \u2013 2016 minskade det totala statliga st\u00f6det till idrotten fr\u00e5n 1 982 miljoner kronor till 1 902 miljoner kronor. En unik f\u00f6reteelse i relationen mellan staten och idrotten, sedan det f\u00f6rsta statliga generella idrottsanslaget p\u00e5 100 000 kronor inf\u00f6rdes 1913 i gl\u00e4djeyran efter OS i Stockholm 1912.<\/p>\n

Den organiserade idrottens tillbakag\u00e5ng \u2013 n\u00e5gra f\u00f6rklaringar<\/strong><\/p>\n

Den RF-organiserade idrotten har under den senaste tio\u00e5rsperioden f\u00f6rsvagats. Antalet medlemmar och f\u00f6reningar har minskat. Betydligt f\u00e4rre barn och ungdomar idrottar i f\u00f6reningarna.<\/p>\n

Det g\u00e5r att, vid sidan av de stora och sv\u00e5ra samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r idrotten och f\u00f6r andra folkr\u00f6relser, hitta n\u00e5gra konkreta orsaker till idrottens tillbakag\u00e5ng under den senaste tio\u00e5rsperioden.<\/p>\n

1. Fokus p\u00e5 fel fr\u00e5gor och omoget ledarskap<\/em><\/p>\n

Den romerske f\u00e4ltherren, f\u00f6rfattaren och \u00e4mbetsmannen Gaius Petronius, d\u00f6d 66 e Kr, uttryckte det s\u00e5 h\u00e4r en g\u00e5ng:<\/p>\n

\u201dVi tr\u00e4nade h\u00e5rt – men varje g\u00e5ng vi b\u00f6rjade f\u00e5 fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. <\/em><\/p>\n


\nJag l\u00e4rde mig senare i livet att vi \u00e4r ben\u00e4gna att m\u00f6ta varje ny situation genom omorganisation och \u00e4ven vilken underbar metod detta \u00e4r f\u00f6r att skapa illusionen av framsteg, medan den \u00e5stadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.\u201d<\/em><\/p>\n

Under den senaste tio\u00e5rsperioden har mycket energi p\u00e5 det centrala planet g\u00e5tt \u00e5t till fruktl\u00f6sa diskussioner om en sammanslagning mellan RF och SOK. Impulsen kom fr\u00e5n ett antal st\u00f6rre f\u00f6rbund, som bl.a. skrev en motion om att utreda fr\u00e5gan till SOK:s \u00e5rsm\u00f6te p\u00e5 v\u00e5ren 2007. D\u00e4r r\u00f6stades den ned men vann geh\u00f6r p\u00e5 RF-st\u00e4mman n\u00e5gra veckor senare.<\/p>\n

Under devisen \u201dV\u00e4ssa elitidrotten\u201d ber\u00e4ttade Riksidrottsstyrelsen p\u00e5 h\u00f6sten 2008 att man t\u00e4nkte utarbeta f\u00f6rslag om en gemensam organisation till RF-st\u00e4mman p\u00e5 v\u00e5ren 2009.<\/p>\n

SOK:s \u00e5rsm\u00f6te begravde senare, som v\u00e4ntat, fr\u00e5gan efter m\u00e5nga \u00e5r av tids\u00f6dande diskussioner. Ett gifterm\u00e5l f\u00f6ruts\u00e4tter att b\u00e5da vill vara med. En sa nej p\u00e5 skarpen redan fr\u00e5n b\u00f6rjan och l\u00e4t sig inte \u00f6vertygas. Riksidrottsstyrelsens metoder f\u00f6r att lyckas med bedriften skapade d\u00e4remot mycket ilska och besvikelse. Hanteringen s\u00e5gs som bevis p\u00e5 ett utomordentligt omoget ledarskap, som skapade on\u00f6diga mots\u00e4ttningar i svensk idrott.<\/p>\n

Bilden av det centrala och on\u00f6diga gr\u00e4let mellan RF och SOK f\u00f6rst\u00e4rks av oenigheten om hur statsmedlen ska f\u00f6rdelas. Det blev extra tydligt, n\u00e4r alliansregeringen gav den svenska idrotten m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda 212 miljoner f\u00f6r en satsning p\u00e5 elitidrott. Denna v\u00e4lkomna satsning blev efter en tid ett av svensk idrotts st\u00f6rsta problem. Det har inte alltid gett politiska vinster f\u00f6r regeringen, n\u00e4r den vill g\u00f6ra lite extra nytta f\u00f6r idrotten. Varf\u00f6r ge pengar till dem som bara gr\u00e4lar?<\/p>\n

Alltf\u00f6r mycket energi har ocks\u00e5 lagts ned p\u00e5 interna organisationsfr\u00e5gor.<\/p>\n

1985 fick den svenska idrottsr\u00f6relsen sitt eget studief\u00f6rbund, SISU. Idrotten tog ett steg till p\u00e5 v\u00e4gen till en full\u00e4ndad folkr\u00f6relse, precis som de \u00f6vriga. Idrotten tog plats ocks\u00e5 p\u00e5 den svenska folkbildningens arena. SISU fick egna styrelser och kanslier centralt och i distrikten.<\/p>\n

Efter ett antal \u00e5r blev det full fart i en annan riktning. Kanslierna centralt och i distrikten slogs samman liksom styrelserna. Kanslicheferna blev anst\u00e4llda av RF. De regionala styrelserna hade inte l\u00e4ngre det avg\u00f6rande inflytandet \u00f6ver distriktschefens verksamhet.<\/p>\n

Det sista steget p\u00e5 den h\u00e4r v\u00e4gen togs vid RF-st\u00e4mman 2015, d\u00e5 de b\u00e5da centrala styrelserna slogs samman till en. F\u00f6r en utomst\u00e5ende \u00e4r det naturligtvis om\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 hur det h\u00e4nger ihop och vilka motiven har varit f\u00f6r dessa U-sv\u00e4ngar.<\/p>\n

Den h\u00e4r f\u00f6rsvagningen av distriktsorganisationernas roll kompletterade beslutet att ta ifr\u00e5n distriktsf\u00f6rbunden den tidigare r\u00f6str\u00e4tten (en r\u00f6st per distrikt). Centraliseringen \u00f6kade.<\/p>\n

2. L\u00e5g idrottspolitisk profil<\/em><\/p>\n

En starkare idrott f\u00f6ruts\u00e4tter ett starkt st\u00f6d fr\u00e5n stat, landsting och kommuner. P\u00e5 RF-st\u00e4mmor under 80- och 90-talen diskuterades det st\u00f6det mer intensivt.<\/p>\n

RF-st\u00e4mmor antog s.k. idrottspolitiska manifest. Planer f\u00f6r opinionsbildning diskuterades och f\u00f6rankrades.<\/p>\n

Som en f\u00f6ljd av Svenska F\u00e4ktf\u00f6rbundets motion om en idrottspolitisk offensiv till RF-st\u00e4mman 2015 antog Riksidrottsstyrelsen ett s.k. intressepolitiskt program vid det senaste \u00e5rsskiftet.<\/p>\n

Det 30-sidiga programmet \u00e4r fortfarande en av Sveriges mest bevarade hemligheter och fanns inte med p\u00e5 dagordningen till RF-st\u00e4mman i v\u00e5ras. Programmet \u00e4r svaret p\u00e5 hur idrotten vill utveckla den svenska idrottsmodellen genom insatser i stat, landsting och kommuner.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r best\u00e4mde RF-st\u00e4mman om DF:s roll f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan:<\/p>\n

\u201dAlla kommuner ska ha uppvaktats, p\u00e5verkats och uppmanats att \u00f6ka tillg\u00e5ngen till<\/em><\/p>\n

idrottsmilj\u00f6er, lokaler, anl\u00e4ggningar och utrymmen f\u00f6r idrottsliga aktiviteter.<\/em><\/p>\n

Detta ska p\u00e5 alla niv\u00e5er ske \u00e5rligen\u201d.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Detta ambiti\u00f6sa m\u00e5l orkar inte distriktsf\u00f6rbunden med.<\/em> <\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

3. Bristande kunskap hos de politiska f\u00f6retr\u00e4darna<\/em><\/p>\n

De politiska f\u00f6rtroendeuppdragen i riksdag, landsting och kommuner f\u00f6rdelas i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning till dem som har begr\u00e4nsad erfarenhet av b\u00e5de normalt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete och l\u00e5nga insatser i svenskt folkr\u00f6relsearbete, inkl. idrotten. Professionaliseringen av politiken \u00e4r ett allvarligt hot mot det framtida st\u00f6det till idrotten.<\/p>\n

4. Stat, landsting och kommuner har svikit sin del av \u201dkontraktet med idrottsr\u00f6relsen\u201d<\/em><\/p>\n

Den nuvarande \u201dsvenska idrottsmodellen\u201d v\u00e4xter fram ur den statliga utredningen \u201dIdrott \u00e5t alla\u201d (SOU1969:29), som leddes av d\u00e5varande statssekreteraren Karl Frithiofson, som senare valdes till RF:s ordf\u00f6rande. Utredningen lade grunden till en politisk samsyn p\u00e5 idrotten, och den medverkade till folkupplysning om idrottens roll, en upplysning som spred sig till alla politiska partier och deras f\u00f6retr\u00e4dare.<\/p>\n

Modellen bygger p\u00e5 att staten f\u00f6rdelar pengar till RF, som i sin tur f\u00f6rdelar en del vidare till specialf\u00f6rbunden. Landstingen skulle st\u00f6dja den regionala idrotten, och kommunerna skulle st\u00f6dja det lokala f\u00f6reningslivet med bl.a. anl\u00e4ggningar, s\u00e5 att kostnaderna f\u00f6r idrotten skulle kunna h\u00e5llas tillbaka.<\/p>\n

Skolans idrottstimmar skulle bli fler. V\u00e4lutbildade idrottsl\u00e4rare skulle ge kunskap och inspiration.<\/p>\n

De s\u00e4rskilda idrottsgymnasierna skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r elitsatsande idrottsungdomar att kombinera elitidrott och utbildning.<\/p>\n

Hur har det d\u00e5 blivit? L\u00e5t mej ta n\u00e5gra exempel fr\u00e5n den region jag k\u00e4nner till allra b\u00e4st.<\/p>\n

Till Stockholmsregionen flyttar varje \u00e5r 40\u00a0000 personer, tv\u00e5 fullsatta SL-bussar om dagen, fr\u00e5n de delar i Sverige, d\u00e4r idrottsplatsen f\u00f6r de stora lagsporterna \u00e4r en viktig del i omr\u00e5dets gemenskap. Det finns t.ex. fler konstfrysta bandyarenor i Ljusnans dalg\u00e5ng \u00e4n i Stockholmsregionen. I Stockholm finns inte en enda med tak! S\u00e5 g\u00e5r det att forts\u00e4tta med behoven f\u00f6r t.ex. handboll, simning och basket. \u00c4r det konstigt att allt f\u00e4rre idrottar, n\u00e4r det inte finns anl\u00e4ggningar f\u00f6r de stora idrotterna i de v\u00e4xande storstadsregionerna?<\/p>\n

Hammarby sj\u00f6stad, som en g\u00e5ng skulle bli OS-by, byggdes utan en enda idrottsarena. Nu byggs Norra Djurg\u00e5rdsstaden, ocks\u00e5 den utan s\u00e4rskilda platser f\u00f6r lek och idrott. \u00c4r det konstigt att idrottsaktiviteterna minskar?<\/p>\n

Idrotten har f\u00e5tt en s\u00e4mre st\u00e4llning i skolan \u00e5r efter \u00e5r, trots att alla nu vet, att det finns ett positivt samband mellan idrott och goda studieresultat. \u00c4r det konstigt att f\u00e4rre barn blir stimulerade att idrotta, n\u00e4r idrott \u00e4r n\u00e4st intill utraderat fr\u00e5n schemat?<\/p>\n

Stockholms stads politiska majoritet, som ibland dr\u00f6mmer om att s\u00f6ka OS, st\u00e4ller sig avvisande till Stockholms Idrottsf\u00f6rbunds arbete med att kombinera elitidrott och studier vid h\u00f6gre l\u00e4ros\u00e4ten (Sport Campus Sweden). Sk\u00e4let \u00e4r att kommunen endast ska satsa p\u00e5 barn-, ungdoms- och breddidrotten. \u00c4r det konstigt att flera svenska idrottsungdomar v\u00e4ljer USA, d\u00e4r idrottens st\u00e4llning p\u00e5 universiteten \u00e4r stark?<\/p>\n

Haveriet<\/strong><\/p>\n

Den svenska idrottsmodellen har havererat.<\/p>\n

Det \u00e4r h\u00f6g tid att teckna ett kontrakt mellan staten, landstingen, kommunerna och idrotten p\u00e5 samma s\u00e4tt som i b\u00f6rjan av 70-talet. En ny idrottsutredning b\u00f6r starta. Den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r den svenska idrottsr\u00f6relsen \u00e4nnu b\u00e4ttre skickad att ge sitt bidrag. Det p\u00e5g\u00e5ende strategiarbetet och det intressepolitiska programmet \u00e4r viktiga impulser till en \u00f6versyn av den svenska idrottsmodellens framtid och till ett nytt samarbete med stat, landsting och kommuner.<\/p>\n

Det \u00e4r tid f\u00f6r politiker och svensk idrott att samla sig till gemensamma svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dHur kan vi tillsammans utveckla den svenska idrottsmodellen?\u201d<\/p>\n

Kanske \u00e4r svaret att den tillh\u00f6r en f\u00f6rg\u00e5ngen tid.<\/p>\n

Kanske b\u00f6r den byggas p\u00e5 med nya finansieringsmodeller? Kanske \u00e4r det dags att \u00e5terigen ta upp den s.k. 51-procentsregeln till diskussion? Ett omfattande utredningsarbete gjordes. Jag var sj\u00e4lv med i utredningsgruppen. D\u00e5, f\u00f6r fyra \u00e5r sedan, var det inte m\u00f6jligt att g\u00e5 vidare. Riksidrottsstyrelsen f\u00f6rstod inte vid den tiden att en s\u00e5dan viktig konstitutionell f\u00f6r\u00e4ndring m\u00e5ste f\u00f6reg\u00e5s av en \u00f6ppen och bred debatt, en remissbehandling v\u00e4rd namnet i svensk idrott.<\/p>\n

Bevara sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten!<\/strong><\/p>\n

Tillbaka till kulturutskottets utv\u00e4rdering.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skriver man i f\u00f6rordet:<\/p>\n

\u201dM\u00e5l och syfte med statsbidraget \u00e4r bl.a. att ge m\u00f6jligheter f\u00f6r flickor och pojkar, kvinnor och m\u00e4n att motionera och idrotta f\u00f6r att fr\u00e4mja en god folkh\u00e4lsa samt att st\u00f6dja en fri och sj\u00e4lvst\u00e4ndig idrottsr\u00f6relse.\u201d<\/em><\/p>\n

I inledningen till Stockholms Idrottsf\u00f6rbunds \u201dRegionalt handslag med landstinget och kommunerna inf\u00f6r valet 2006\u201d kunde man l\u00e4sa f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dR\u00e4tten att fatta egna beslut om m\u00e5len och v\u00e4garna till m\u00e5len \u00e4r grunden f\u00f6r hundratusentals ideellt arbetande idrottsledares engagemang. N\u00e4r denna r\u00e4tt hotas, hotas ocks\u00e5 det ideella engagemanget. Om idrottsr\u00f6relsens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet skulle s\u00e4ttas p\u00e5 undantag, skulle ocks\u00e5 gl\u00e4djen och kraften tyna bort.<\/em><\/p>\n

<\/em><\/p>\n

Stockholmsidrottens fortsatt positiva utveckling f\u00f6ruts\u00e4tter, att hela den svenska idrottsr\u00f6relsen sl\u00e5r vakt om och f\u00f6rst\u00e4rker sin st\u00e4llning som en fri och oberoende folkr\u00f6relse, d\u00e4r medlemmarna sj\u00e4lva fattar beslut om m\u00e5len och v\u00e4garna till m\u00e5let. Sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten \u00e4r inte vunnen en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Den m\u00e5ste st\u00e4ndigt vinnas p\u00e5 nytt\u201d.<\/em><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

Det kommer naturligtvis alltid att vara en sp\u00e4nning mellan idrottens krav p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och de statliga kraven p\u00e5 vad som ska utr\u00e4ttas f\u00f6r statsanslaget.<\/p>\n

Idrottens eget p\u00e5g\u00e5ende strategiarbete illustrerar den sp\u00e4nningen.<\/p>\n

En formulering i RF:s remissmaterial inf\u00f6r st\u00e4mman i v\u00e5ras var f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dSom vi bel\u00f6nas tenderar vi att bete oss. Stora delar av f\u00f6rdelningen av statens st\u00f6d till idrotten styrs av nyckeltal, framtagna f\u00f6r att just indikera hur tillst\u00e5ndet \u00e4r i s\u00e4rskilt viktiga delar av verksamheten. Dessa nyckeltal har dock en v\u00e4ldigt tydlig historisk koppling och speglar vad som har varit snarare \u00e4n vad som komma skall. De tenderar ocks\u00e5 att m\u00e4ta kvantitet snarare \u00e4n kvalitet och effekt\u201d.<\/em><\/p>\n

Formuleringen kan tydas som att styrkan i framtidens svenska idrottsr\u00f6relse inte har n\u00e5got direkt samband med antalet f\u00f6reningar, antalet medlemmar, antalet t\u00e4vlande (licenser), antalet aktivitetstillf\u00e4llen och antalet utbildningstimmar. Den som \u00e4r polemisk kan fr\u00e5ga sig om svensk idrott blir starkare med f\u00e4rre f\u00f6reningar, f\u00e4rre medlemmar, f\u00e4rre antal t\u00e4vlande, f\u00e4rre ungdomar i breddverksamheten eller f\u00e4rre ledare i studier?<\/p>\n

Som sk\u00e4l f\u00f6r misst\u00e4nksamheten kan man ocks\u00e5 finna, att allt fler politiker och politiska partier vill \u201danv\u00e4nda idrottsr\u00f6relsen\u201d f\u00f6r att lyckas b\u00e4ttre med att uppn\u00e5 sina egna politiska m\u00e5l. Det syns bl.a. i de politiska partiernas idrottsprogram. Det \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r idrottsledare att dras med.<\/p>\n

En central fr\u00e5ga \u00e4r ocks\u00e5 om fortsatt tillv\u00e4xt och framg\u00e5ng f\u00f6r svensk idrottsr\u00f6relse g\u00e5r \u00f6ver \u00f6kad centralisering eller \u00f6kat ansvar f\u00f6r f\u00f6rtroendevalda och anst\u00e4llda i f\u00f6reningar och distrikt.<\/p>\n

Det kan bli n\u00e5gra sp\u00e4nnande \u00e5r i relationerna mellan de politiska f\u00f6retr\u00e4darna och den svenska idrottsr\u00f6relsen. Kanske kan idrotten under ett val\u00e5r ha hygglig hj\u00e4lp av att idrottsledare och idrottsut\u00f6vare ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e4ljare.<\/p>\n

Lars Liljegren var 1985\u20132007 ordf\u00f6rande i Stockholms Idrottsf\u00f6rbund, ledamot i Riksidrottsstyrelsen 1987\u20131999 och ordf\u00f6rande i Svenska F\u00e4ktf\u00f6rbundet 2001 \u2013 2017.<\/p>\n

Han \u00e4r nu styrelseledamot i Svenska Idrottshistoriska F\u00f6reningen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(Artikel ur Svenska idrottshistoriska f\u00f6reningens medlemsblad SVIF-nytt, nr 2 2017) I april 2017 presenterade kulturutskottet sin utv\u00e4rdering \u201dStatens idrottspolitiska m\u00e5l \u2013 en uppf\u00f6ljning med inriktning p\u00e5 barn och ungdomar.\u201d Den viktigaste slutsatsen var, \u201datt det beh\u00f6vs en \u00f6versyn av statens … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-1309","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-liljegren-om-idrott"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1309","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1309"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1309\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1313,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1309\/revisions\/1313"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1309"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1309"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.slliljegren.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1309"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}