(Artikel ur Bl\u00e5 Boken 2018)<\/p>\n
I april 2017 presenterade Riksdagens kulturutskott sin utv\u00e4rdering \u201dStatens idrottspolitiska m\u00e5l \u2013 en uppf\u00f6ljning med inriktning p\u00e5 barn och ungdomar.\u201d <\/em>Den viktigaste slutsatsen var,\u00a0\u201datt det beh\u00f6vs en \u00f6versyn av statens st\u00f6d till idrottsr\u00f6relsen.\u201d<\/em><\/p>\n Den 12 september samma \u00e5r presenterade statsministern sin regeringsf\u00f6rklaring utan att n\u00e4mna ordet\u00a0\u201didrott.\u201d<\/em><\/p>\n Kulturutskottets bild av idrotten var dyster. Det finns en stor skillnad mellan idrottens vision och praktik. De som har s\u00e4mre ekonomi idrottar i mindre utstr\u00e4ckning \u00e4n de som har det b\u00e4ttre. Det \u00e4r f\u00f6r f\u00e5 tjejer som idrottar. S\u00e4mst \u00e4r det bland flickor med utl\u00e4ndsk bakgrund. Det sker sexuella \u00f6vergrepp och kr\u00e4nkningar inom idrotten.<\/p>\n Det visade sig n\u00e5gra m\u00e5nader d\u00e4refter, att det sista, sexuella kr\u00e4nkningar, kunde utskottet ha hittat p\u00e5 mycket n\u00e4ra h\u00e5ll. Kvinnliga riksdagsledam\u00f6ter ber\u00e4ttade i uppropet \u201dmetoo\u201d vad de hade utsatts f\u00f6r. Varken idrotten eller riksdagshuset \u00e4r isolerade \u00f6ar.<\/p>\n Antaletpartimedlemmar i Sverige \u00e4r ca 250 000, en halvering p\u00e5 20 \u00e5r. Vilken politiker har f\u00f6reslagit att partist\u00f6det ska halveras? Men de politiska f\u00f6retr\u00e4darna har en tendens att m\u00e4ta sig sj\u00e4lva med en alldeles egen m\u00e5ttstock.<\/p>\n Om idrottens betydelse<\/strong><\/p>\n Idrottens betydelse kan aldrig \u00f6verskattas. 800 000 personer i Sverige \u00e4r ledare, tr\u00e4nare, styrelseledamot eller har liknande uppdrag i n\u00e5gon idrottsf\u00f6rening. Antalet medlemmar i \u00e5ldrarna 6 \u2013 80 \u00e5r \u00e4r drygt tre miljoner.<\/p>\n De ideella idrottsledarna l\u00e4gger ned ett arbete motsvarande 140 miljoner timmar per \u00e5r i f\u00f6reningarna. Om ledarna fick betalt motsvarande en fritidsledarl\u00f6n f\u00f6r den tid de l\u00e4gger ned p\u00e5 idrotten, skulle det inneb\u00e4ra ett v\u00e4rde, inkl. sociala avgifter, om drygt 30 miljarder kronor per \u00e5r. Det motsvarar en kommunal skatteh\u00f6jning p\u00e5 drygt 2 kronor. Och det kan j\u00e4mf\u00f6ras med det statliga idrottsanslaget p\u00e5 knappt tv\u00e5 miljarder kronor.<\/p>\n Idrottsledare ger tillbaka mer \u00e4n 15 g\u00e5nger det statliga anslaget.<\/p>\n Det kommer tillbaka 35 miljarder varje \u00e5r i skatteint\u00e4kter fr\u00e5n idrotten. Det \u00e4r utv\u00e4xlingen p\u00e5 det totala st\u00f6det fr\u00e5n stat, landsting och kommuner p\u00e5 ca sju miljarder kronor. Utan idrott stannar Sverige. Med s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r idrotten blir Sverige fattigare.<\/p>\n Idrottsekonomiskt centrum i Lund, Sveriges ledande analysf\u00f6retag i idrottsekonomi, har ber\u00e4knat att idrotten \u00e5r 2015 bidrog med ca 75 miljarder kronor (7,65 miljarder euro) till landets BNP. Och dessutom skapar idrotten cirka 100\u00a0000 \u00e5rsverken i Sverige. Idrotten \u00e4r en viktig n\u00e4ringsgren.<\/p>\n F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan fr\u00e5gade man barn och ungdomar vilken person de hade st\u00f6rst f\u00f6rtroende f\u00f6r. P\u00e5 f\u00f6rsta plats kom lyckligtvis f\u00f6r\u00e4ldrarna. P\u00e5 andra plats kom idrottsledarna, som ofta \u00e4r extra st\u00f6d, \u201dl\u00e5tsasmammor eller l\u00e5tsaspappor\u201d. Den tryggheten kan inte m\u00e4tas vare sig i siffror eller pengar.<\/p>\n Om idrottens problem<\/strong><\/p>\n Men inte ens det mest offensiva brandtal f\u00f6r idrotten kan skymma problemen. L\u00e5t oss se p\u00e5 n\u00e5gra viktiga nyckeltal.<\/p>\n *\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Deltagit minst en g\u00e5ng per \u00e5r i n\u00e5gon av f\u00f6reningens aktiviteter. En person kan vara aktiv\u00a0\u00a0\u00a0i idrott i flera SF (Fr\u00e5n RF:s \u201dIdrotten i siffror\u201d).<\/em><\/p>\n ** \u00c5ldern f\u00f6r LOK-st\u00f6d h\u00f6jdes till 25 \u00e5r fr\u00e5n och med 2014. F\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6relsen ska bli m\u00f6jlig redovisas samma \u00e5ldersgrupp.<\/em><\/p>\n Utvecklingen av utbildningstimmarna \u00e4r positiv och gl\u00e4djande. Men i \u00f6vrigt \u00e4r det utomordentligt dystert. De nyckeltal som RF sj\u00e4lv har valt som speciellt viktiga g\u00e5r \u00e5t fel h\u00e5ll. Det kan inte gl\u00e4djen efter framg\u00e5ngarna i vinter-OS kompensera.<\/p>\n Andelen av den svenska befolkningen som \u00e4r medlemmar inom svensk idrott har under \u00e5ren<\/p>\n 1998 \u2013 2015 sjunkit fr\u00e5n ca 45 procent till ca 35 procent (K\u00e4lla: RF:s nul\u00e4gesbeskrivning i \u201dStrategisk plan 2025\u201d).<\/p>\n En klar majoritet, 70\u201380 procent, av svenska knattar och ungdomar \u00e4r aktiva i en idrottsf\u00f6rening. Men fr\u00e5n 15 \u00e5rs \u00e5lder minskar deltagandet drastiskt.<\/p>\n Allt g\u00e5r inte \u00e5t skogen. Det finns exempel p\u00e5 f\u00f6rbund som har vuxit. F\u00e4ktf\u00f6rbundet \u00e4r ett av\u00a0dem.Om svensk idrott hade \u00f6kat barn- och ungdomsaktiviteten 2010 \u2013 2015 som svensk f\u00e4ktning skulle antalet deltagartillf\u00e4llen ha varit 69 000 000 ist\u00e4llet f\u00f6r 57 000\u00a0000 i \u00e5ldrarna 7 \u2013 24 \u00e5r.Bland det viktigaste i ett strategiarbete f\u00f6r hela idrotten borde vara att l\u00e4ra av dem som vuxit.<\/p>\n Statens bristande f\u00f6rtroende<\/strong><\/p>\n Staten har under flera \u00e5r visat sitt missn\u00f6je. Under \u00e5ren 2008 \u2013 2016 minskade det totala statliga st\u00f6det till idrotten fr\u00e5n 1 982 miljoner kronor till 1 902 miljoner kronor. En unik f\u00f6reteelse i relationen mellan staten och idrotten, sedan det f\u00f6rsta statliga generella idrottsanslaget p\u00e5 100 000 kronor inf\u00f6rdes 1913 i gl\u00e4djeyran efter OS i Stockholm 1912.<\/p>\n Tillbakag\u00e5ng i kommunerna<\/strong><\/p>\n Kommunernas st\u00f6d till idrotten \u00e4r n\u00e4stan tre g\u00e5nger s\u00e5 stort som statens. Ocks\u00e5 d\u00e4r viker st\u00f6det.<\/p>\n RF:s senaste kommununders\u00f6kning visar, att det kontanta f\u00f6reningsbidraget, lokalsubventionen och driftbidragen minskade mellan 2013 och 2017. Det kommunala lokala aktivitetsst\u00f6det var of\u00f6r\u00e4ndrat. Behoven av idrottsanl\u00e4ggningar \u00e4r ofantliga, speciellt i storst\u00e4derna.<\/p>\n Den organiserade idrottens tillbakag\u00e5ng \u2013 n\u00e5gra f\u00f6rklaringar<\/strong><\/p>\n Det g\u00e5r att, vid sidan av de stora och sv\u00e5ra samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringarna f\u00f6r idrotten och f\u00f6r andra folkr\u00f6relser, hitta n\u00e5gra konkreta orsaker till idrottens tillbakag\u00e5ng under den senaste tio\u00e5rsperioden.<\/p>\n 1. Fokus p\u00e5 fel fr\u00e5gor <\/em><\/p>\n Den romerske f\u00e4ltherren, f\u00f6rfattaren och \u00e4mbetsmannen Gaius Petronius, d\u00f6d 66 e Kr, uttryckte det s\u00e5 h\u00e4r en g\u00e5ng:<\/p>\n \u201dVi tr\u00e4nade h\u00e5rt – men varje g\u00e5ng vi b\u00f6rjade f\u00e5 fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. <\/em><\/p>\n Under den senaste tio\u00e5rsperioden har mycket energi p\u00e5 det centrala planet g\u00e5tt \u00e5t till fruktl\u00f6sa diskussioner om en sammanslagning mellan RF och SOK. Impulsen kom fr\u00e5n ett antal st\u00f6rre f\u00f6rbund, som bl.a. skrev en motion om att utreda fr\u00e5gan till SOK:s \u00e5rsm\u00f6te p\u00e5 v\u00e5ren 2007. D\u00e4r r\u00f6stades den ned men vann geh\u00f6r p\u00e5 RF-st\u00e4mman n\u00e5gra veckor senare.<\/p>\n SOK:s \u00e5rsm\u00f6te begravde senare, som v\u00e4ntat, fr\u00e5gan efter m\u00e5nga \u00e5r av tids\u00f6dande gr\u00e4l. De som var ytterst ansvariga f\u00f6r det l\u00e5ngvariga och uppslitande br\u00e5ket f\u00f6rsvann ut fr\u00e5n \u00e5rsm\u00f6tet med svansen mellan benen.<\/p>\n 1985 fick den svenska idrottsr\u00f6relsen sitt eget studief\u00f6rbund, SISU. F\u00f6rbundet fick egna styrelser och kanslier centralt och i distrikten.<\/p>\n Efter ett antal \u00e5r blev det full fart i en annan riktning. Kanslierna centralt och i distrikten slogs samman liksom styrelserna. Distriktsf\u00f6rbundens kanslichefer blev anst\u00e4llda av RF. De regionala styrelserna fick inte l\u00e4ngre det avg\u00f6rande inflytandet \u00f6ver distriktschefens verksamhet.<\/p>\n D\u00e4rmed riskerar svensk idrott att f\u00f6rvandlas fr\u00e5n den breda, lokalt f\u00f6rankrade, idrottsr\u00f6relsen till ett \u00e4mbetsverk med huvudkontoret i Stockholm. Sp\u00e5ren fr\u00e5n andra folkr\u00f6relser borde f\u00f6rskr\u00e4cka.<\/p>\n 2. L\u00e5g idrottspolitisk profil<\/em><\/p>\n En starkare idrott f\u00f6ruts\u00e4tter ett starkt st\u00f6d fr\u00e5n stat, landsting och kommuner. P\u00e5 RF-st\u00e4mmor under 80- och 90-talen diskuterades det st\u00f6det mer intensivt. St\u00e4mmorna antog s.k. idrottspolitiska manifest. Planer f\u00f6r opinionsbildning diskuterades, f\u00f6rankrades och genomf\u00f6rdes. Under m\u00e5nga \u00e5r har nu svensk idrott ist\u00e4llet misslyckats med opinionsbildningen.<\/p>\n Som en f\u00f6ljd av Svenska F\u00e4ktf\u00f6rbundets motion om en idrottspolitisk offensiv till RF-st\u00e4mman 2015 antog Riksidrottsstyrelsen ett s.k. intressepolitiskt program i b\u00f6rjan av 2017. Det 30-sidiga programmet \u00e4r fortfarande en av Sveriges mest bevarade hemligheter och fanns inte ens med p\u00e5 dagordningen till RF-st\u00e4mman 2017. Programmet \u00e4r svaret p\u00e5 hur idrotten vill utveckla den svenska idrottsmodellen genom insatser i stat, landsting och kommuner.<\/p>\n V\u00e4gen till framg\u00e5ng f\u00f6r svensk idrott g\u00e5r \u00f6ver en massiv satsning p\u00e5 opinionsbildning. Om n\u00e5gon m\u00e5nad b\u00f6rjar valr\u00f6relsen. Om sj\u00e4lvkritiken har n\u00e5tt RF-huset kanske vi i \u00e5r kan f\u00e5 se uppvaktningar i varje kommun och varje landsting f\u00f6r att f\u00e5 de politiska partierna att bry sig om idrotten i sina lokala och regionala handlingsprogram. En idrottspolitisk debatt i varje kommun borde var en sj\u00e4lvklarhet. Och varf\u00f6r inte\u00a0offentliga arrangemang som torgm\u00f6ten, d\u00e4r idrottsledare, f\u00f6r\u00e4ldrar och ungdomar samlas f\u00f6r att ber\u00e4tta om idrottens f\u00f6rtj\u00e4nster?<\/p>\n Och varf\u00f6r finns inte redan\u00a0\u201dVi som gillar idrott\u201d<\/em>som en kraftfull grupp p\u00e5 Facebook?<\/p>\n 3. Bristande kunskap hos de politiska f\u00f6retr\u00e4darna<\/em><\/p>\n De politiska f\u00f6rtroendeuppdragen i riksdag, landsting och kommuner f\u00f6rdelas i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning till dem som endast har begr\u00e4nsad erfarenhet, om ens n\u00e5gon, av b\u00e5de normalt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete och insatser i svenskt folkr\u00f6relsearbete, inkl. idrotten. Professionaliseringen av politiken \u00e4r ett allvarligt hot mot det framtida st\u00f6det till idrotten. En b\u00e4ttre dialog mellan politik och idrott kan f\u00f6rb\u00e4ttra idrottens f\u00f6ruts\u00e4ttningar, men ocks\u00e5 minska klyftan mellan v\u00e4ljare och valda.<\/p>\n 4. Stat, landsting och kommuner har svikit sin del av \u201dkontraktet med idrottsr\u00f6relsen\u201d<\/em><\/p>\n Den nuvarande \u201dsvenska idrottsmodellen\u201d v\u00e4xte fram ur den statliga utredningen \u201dIdrott \u00e5t alla\u201d (SOU1969:29), som leddes av d\u00e5varande statssekreteraren Karl Frithiofson, som senare valdes till RF:s ordf\u00f6rande. Utredningen lade grunden till en politisk samsyn p\u00e5 idrotten, och den medverkade till folkupplysning om idrottens roll, en upplysning som spred sig till alla politiska partier och deras f\u00f6retr\u00e4dare.<\/p>\n Modellen bygger p\u00e5 att staten f\u00f6rdelar pengar till RF, som i sin tur f\u00f6rdelar en del vidare till specialf\u00f6rbunden. Landstingen skulle st\u00f6dja den regionala idrotten, och kommunerna skulle st\u00f6dja det lokala f\u00f6reningslivet med bl.a. anl\u00e4ggningar, s\u00e5 att kostnaderna f\u00f6r idrotten skulle kunna h\u00e5llas tillbaka.<\/p>\n Skolans idrottstimmar skulle bli fler. V\u00e4lutbildade idrottsl\u00e4rare skulle ge kunskap och inspiration. De s\u00e4rskilda idrottsgymnasierna skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r elitsatsande idrottsungdomar att kombinera elitidrott och utbildning.<\/p>\n Nu ser vi hur stat, landsting och kommuner drar sig ur ansvaret f\u00f6r idrottens goda utveckling.<\/p>\n Hur kan haveriet undvikas?<\/strong><\/p>\n Siffrorna \u00f6ver utvecklingen inom svensk idrott visar att den svenska idrottsmodellen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att haverera. Det \u00e4r tid f\u00f6r politiker och svensk idrott att samla sig till gemensamma svar p\u00e5 fr\u00e5gan\u00a0\u201dHur kan vi tillsammans utveckla den svenska idrottsmodellen?\u201d<\/em><\/p>\n Det beh\u00f6vs ett nytt kontrakt mellan staten, landstingen, kommunerna och idrotten p\u00e5 samma s\u00e4tt som i b\u00f6rjan av 70-talet. En ny idrottsutredning b\u00f6r starta. Den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r den svenska idrottsr\u00f6relsen \u00e4nnu b\u00e4ttre skickad att ge sitt bidrag. Det p\u00e5g\u00e5ende strategiarbetet och det intressepolitiska programmet \u00e4r viktiga impulser till en \u00f6versyn av den svenska idrottsmodellens framtid och till ett nytt samarbete med stat, landsting och kommuner.<\/p>\n En s\u00e5dan utredning m\u00e5ste naturligtvis ocks\u00e5 \u201dp\u00e5 f\u00f6rekommen anledning\u201d behandla idrottsr\u00f6relsens sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. I dessa tider \u00e4r det faktiskt relativt l\u00e4tt f\u00f6r idrotten att f\u00e5 s\u00e4rskilda pengar till bl.a. integration och verksamhet i skolorna. Snart sagt varje politiker har funderingar om vad idrotten skulle kunna g\u00f6ra f\u00f6r \u201dkonkret samh\u00e4llsnytta.\u201d M\u00e5nga g\u00e5nger har jag st\u00e4llt fr\u00e5gan:\u00a0\u201dF\u00e5r idrottsr\u00f6relsens ocks\u00e5 syssla med idrott?\u201d<\/em><\/p>\n Jag brukar s\u00f6ka inspiration i inledningen till Stockholms Idrottsf\u00f6rbunds\u00a0\u201dRegionalt handslag med landstinget och kommunerna inf\u00f6r valet 2006\u201d:<\/em><\/p>\n \u201dR\u00e4tten att fatta egna beslut om m\u00e5len och v\u00e4garna till m\u00e5len \u00e4r grunden f\u00f6r hundratusentals ideellt arbetande idrottsledares engagemang. N\u00e4r denna r\u00e4tt hotas, hotas ocks\u00e5 det ideella engagemanget. Sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten \u00e4r inte vunnen en g\u00e5ng f\u00f6r alla. Den m\u00e5ste st\u00e4ndigt vinnas p\u00e5 nytt\u201d.<\/em><\/p>\n <\/strong><\/p>\n Den som \u00e4r optimist tror att haveriet kan undvikas, och att den svenska idrottsr\u00f6relsen \u00e5terigen kan st\u00e4rka sin st\u00e4llning. Den som vill kan s\u00f6ka inspiration i Jan Lindroths, professor emeritus i idrottshistoria vid Stockholms Universitet, klassiska beskrivning av svensk idrottsr\u00f6relse:\u00a0\u201dIdrottsr\u00f6relsen \u2013 detta stolta slagskepp i moder Sveas i \u00f6vrigt sjunkande folkr\u00f6relseflotta.\u201d<\/em><\/p>\n Sj\u00e4lv har jag en optimistisk syn p\u00e5 det \u00e4nnu ganska stolta slagskeppets framtid.<\/p>\n Kanske kan vi se n\u00e5gra sp\u00e4nnande \u00e5r framf\u00f6r oss i relationerna mellan de politiska f\u00f6retr\u00e4darna och den svenska idrottsr\u00f6relsen. Kanske kan idrotten under ett val\u00e5r ocks\u00e5 ha bra hj\u00e4lp av att idrottsledare och idrottsut\u00f6vare ocks\u00e5 \u00e4r v\u00e4ljare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" (Artikel ur Bl\u00e5 Boken 2018) I april 2017 presenterade Riksdagens kulturutskott sin utv\u00e4rdering \u201dStatens idrottspolitiska m\u00e5l \u2013 en uppf\u00f6ljning med inriktning p\u00e5 barn och ungdomar.\u201d Den viktigaste slutsatsen var,\u00a0\u201datt det beh\u00f6vs en \u00f6versyn av statens st\u00f6d till idrottsr\u00f6relsen.\u201d Den 12 … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \n\n
\n <\/td>\n 2006<\/td>\n 2015<\/td>\n F\u00f6r\u00e4ndring (%)<\/td>\n<\/tr>\n \n Antal aktiva i idrott *<\/td>\n 5 241 198<\/td>\n 3 813 466<\/td>\n – 27<\/td>\n<\/tr>\n \n Antal f\u00f6reningar<\/td>\n 24 533<\/td>\n 23 521<\/td>\n – 5<\/td>\n<\/tr>\n \n Lokalt aktivitetsst\u00f6d, antalet deltagartillf\u00e4llen, 7 \u2013 20 \u00e5r **<\/td>\n 57 760 252<\/td>\n 52 113 310<\/td>\n – 10<\/td>\n<\/tr>\n \n Utbildningstimmar<\/td>\n 1 228 000<\/td>\n 1 678 000<\/td>\n + 37<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n
\nJag l\u00e4rde mig senare i livet att vi \u00e4r ben\u00e4gna att m\u00f6ta varje ny situation genom omorganisation och \u00e4ven vilken underbar metod detta \u00e4r f\u00f6r att skapa illusionen av framsteg, medan den \u00e5stadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.\u201d<\/em><\/p>\n